- Du är ju den Zayn Malik ju!! sa jag och log stort, och han nickade entusiastiskt. Jag försökte dölja hur glad jag egentligen var, men samtidigt aningen besviken. Han var en kändis. Han skulle därmed aldrig kunna gilla någon som mig. Någon som tror sig vara något dem egentligen inte är. För tro mig. JAg är inte så stark som alla tror. Jag har känslor jag med..

---

Jag log stort när jag svängde ut från parkeringen. Jag visste precis var vi skulle. Det fanns en plats uppe i bergen, dit jag alltid åkte när jag var ledsen och mådde dåligt. Flera gånger hade jag åkt dit med mamma, och när pappa väl varit här, hade han följt med mig istället. Det var även det första stället min mamma letade på när jag ledsen sprungit ut ur huset. 

- Vart ska vi? frågade Zayn och jag log mot han och tittade sen snabbt på vägen igen, jag kunde inte hjälpa att fortfarande vara lite glad att jag har Zayn malik från One Direction som min granne.

- En plats i bergen, jag älskar verkligen att vara där! sa jag och forkuserade på vägen som började bli smalare nu, jag hade alltid varit ganska rädd när jag åkte här. Det var riktigt brant och smal väg, man skulle lätt kunna svänga för mycket och då var det försent. 

Zayn nickade och tittade ut på den fantastiska utsikten som vi åkte förbi, man såg massor av hus och träd som faktiskt var riktigt vackert. 

- Du? sa Zayn och jag lyfte på ögonebrynen och tittade frågande på han. 

- Ja? sa jag och tittade på vägen.

- Hoppas att du inte tar mig som killen i One Direction, bara ta mig som Zayn, okej? sa han och jag log, jag hade aldrig varit ett fan av 1D och kommer aldrig att bli tjejej som skriker efter ett pojkband i hela mitt liv.

- Om du kände mig bättre så skulle du vetat att jag inte är tjejen som skriker så för ett pojkband, ni är också normala människor med en fantastisk talang, sa jag och det såg ut som att Zayn blev lättad, jag log mot han och tittade lika snabbt på vägen igen.
*

Jag stannade bilen på gräset och hoppade ut och började titta på utsikten som vi hade framför oss.

Zayn ställde sig jämte mig och log.

- Jag håller med dig att det är en otroligt fin plats, sa han och jag tittade snabbt på han och sen ut på utsikten igen. 

- Ja, det är därför jag älskar det så mycket, sa jag och han skrattade lite och gick och satte sig på en bänk. Snabbt var jag påväg mot han och satte mig jämte han, Zayn log åt mig och tittade fort ut igen. Jag hade min blick på han fortfarande och jag trodde det bara var några sekunder men tillslut tittade han frågande på mig. 

- Du har tittat så på mig.. ganska länge nu, sa han och jag skrattade och tittade ned i mitt knä.

- Förlåt, jag tänkte på något, sa jag och tittade på Zayn som skrattade och nickade

Jag ställde mig upp och gick till bilen, där i hade jag min mobil. Just nu kände jag att jag behövde lyssna på musik. Med musik i högtalarna kunde jag lugna ned mig, det kändes skönt att röra sig till musiken. Det var därför jag älskade att dansa, jag kände mig.. fri på något sätt. 
Jag satte på Stronger - Kanye west

Zayn tittade frågande på mig men när jag log mot han skrattade han och ställde sig upp, jag började gunga till musiken och Zayn började sjunga med i den. Jag började dansa hitta på dans och det var faktiskt riktigt bra. 

- Wow, Karly. Du dansar fantastiskt, sa Zayn och jag log och började dra med han och dansa pop/hiphop...

---

Det mesta av kapitlet är gjort av mig (ida) och Felicia lite i början! Vi båda har annat att göra, det är därför det inte kommer upp ett kapitel varje dag men jag försöker skriva så ofta jag kan. Dessutom har jag ju min egna blogg om Justin så om ni vill kika in där och läsa så får ni klicka här!